Dictionary Definition:
Anuññāta (adj.) [pp. of anujānāti] permitted, allowed; sanctioned, given leave, ordained D i.88; J i.92; ii.353, 416; Pv i.123 (na a. = ananuññāta at id. p. Th 2, 129; expld. at PvA 64 by ananumata); Pug 28; DA i.247, 248, 267; PvA 12, 81.